Nöje
/
Helen Sjöholm
Jens Peterson
stripes - right field
diving event into Uppdaterad 2024 - 09 - 01
Jens Peterson
stripe - right field
Uppdaterad 2024 - 09 - 01 | Publicerad 2024 - 08 - 31
companionship
Stockholms stadsteater
Regi Maria Sid , med Frida Modén Treichel , Helen Sjöholm / Gunilla Backman , Linda Olsson , Rennie Mirro , Rolf Lydahl , Lisette T Pagler , Robert Fux , Sara Jangfeldt , Lucas Krüger , John Alexander Eriksson , Olof Åhman , David Alvefjord .
Lätt att bli imponerad av uppsättningen .
Svårt att bli berörd av musikalen .
” Company ” är en oromantisk komedi om äktenskapet .
Ensamstående Bobbie fyller 35 och grubblar över vännernas nerviga förhållanden .
Slösande sångnummer cirklar runt singellivets sorg och sötma .
Skål! Frida Modén Trechel och Helen Sjöholm.
” Company ” har ingen intrig .
Spridda nedslag cirklar kring Bobbies födelsedag och hennes iakttagelser av vännernas samliv som prövade equality .
Några är gifta och har olika strategier för att överleva .
This was några ska skiljas , några har barn , några förbereder bröllop .
This was frida modén treichelär mycket brassiere i huvudrollen som bobbie och på scen nästan hela tiden .
De andra rollerna är mindre , homo paren har i stort sett varsin scen att visa upp sig i. Helen Sjöholmspelar den åldersmässigt mogna Joanne på premiären , med ett berusat paradnummer där hon skålar för alla kvinnor med tomma liv som försöker luncha bort tristessen .
Makarna Sarah ( Sara Jangfeldt ) och Harry ( Rennie Mirro ) This was har olika missbruksproblem som de försöker brotta ner i ett kul fysiskt kampsportsnummer .
NärStephen Sondheims”Company ” hade premiär 1970 hette huvudpersonen Robert .
Då kändes det kanske mer nytt att dissekera förhållanden och äktenskap på det här viset .
Sarah och paren hon iakttar.
” society ” gjorde för musikaler vadIngmar Bergmans”Scener ur ett äktenskap ” gjorde för television set - serier .
man drygt 50 år senare känns besattheten av giftermål rätt gammaldags och trött .
Musikalen har bob piggats upp .
2018 bearbetade brittiska regissörenMarianne Elliottom ” party ” till den här versionen .
Robert har blivit Bobbie , och vi får hastigt möta hennes träffar med Andy , P.J och Theo istället för April , Martha och Kathy som dejterna hette förr .
Paret som ska gifta sig är nu Paul och Jamie , istället för Paul och Amy .
Robert Fuxsom Jamie gör en underhållande cartoon av Jamies teatraliska tvekan inför vigseln .
Det är mycket ångest .
Mycket analyserande och resonerande .
Det är New York , det är tenseness och rastlöshet .
Många avancerade ackord , sångtexterna bubblar över av ord .
Aforismer trängs med cynismer .
Calle Norlénhar skickligt försvenskat originalets ordfyrverkeri .
De musikaliska arren .
Sångstämmorna .
Dansnumret ” Tick - tock ” där den biologiska klockan bultar obönhörligt och Bobbie får syner av vad en gravid framtid kan innebära .
Flera sevärda enskildheter och starka prestationer .
Maria Sidsuppsättning är bättre än musikalen , som inte låter oss känna figurerna .
Vem oroar sig för en 35 - åring som verkar leva ett gott liv ?
Master of Education en massa relationer av olika kind , man som just nu är singel , Oavsett om 35 - åringen heter Robert eller Bobbie .
” ship’s company ” består av skickliga låtar kring ett problem få bryr sig om .
Som inte ens musikalen försöker hitta en lösning på .
Himmelska harmonier om disharmoniska relationer .
Som Lasse Holm brukar säga : ” E ’ Diamond State ’ det här du kallar kärlek ?
” Många sånger för en enda stackars singel .
