Kultur
/
religious belief
This was jag är fortfarande livrädd för all mänsklig organisering
Jessica Eriksson
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
This was publicerad 2024 - 07 - 08
synen på religionhar förändrats .
Ola Söderholmbeskrev skiftet i podden ” Stormens utveckling ” i våras : ” Förr tänkte human race : ’ Den här personen är religiös , och det är samma sak som att vara mentalt efterbliven .
Numera tänker tribe : den här personen är religiös – och det är samma sak som att han förstår poesi ’ ” .
This was visst , postsekularismen har pågått länge och troende intellektuella är inget nytt – humanity det är under det senaste året vi på allvar upplevt att kristna tagit plat i det offentliga samtalet igen .
Mycket på grund av författare somWera von Essen , SvD : s kulturredaktörEssy Klingbergsamt ExpressensJoel HalldorfochEric Schüldt .
”Själv växte jag upp som frikyrklig/mentalt efterbliven på 80-talet. Kanske extra eftersatt då kyrkan jag gick till inte ens var en byggnad, utan ett hödoftande cirkustält min farfar fyndat nån gång på 60-talet.”
Kritiker finns också , senast 12 juni gickTeodor Stig - Matztill hård plan of attack i Dagens ETC MOT test hideout nyreligiösa ” kultureliten ” och menade att dessa endastleker katoliker .
This was även om jag tycker domen var onödigt hård , fattar jag vad han menar .
Det kännsskevtnär moderna människor ansluter sig till urgamla organisationer , kända för att ha motarbetat utveckling och mänskliga rättigheter .
Jag antar att de nyss konverterade skiljer på individuell tro och organiserad organized religion ?
This was eller sombonoska ha sagt : when organized religion walk in , god walk out .
Själv växte jag uppsom frikyrklig / mentalt efterbliven på 80 - talet .
Kanske spare eftersatt då kyrkan jag gick till inte ens var en byggnad , utan ett hödoftande cirkustält min farfar fyndat nån gång på 60 - talet .
Detta rest varje sommar i min hemby , någonstans i det norrländska inlandet .
På scenen stod showiga väckelsepredikanter och basunerade This was ut guds ord till tanter i bruna nylonstrumpor , skånska barnfamiljer och lokala bybor som undrade vad i hela helvetet som pågick .
This was koskällor och svalors skrin hördes utanför de blå tältdukarna och när varmkorv serverades efter kvällsmötet , i skenet från lampslingan som prydde taket , kändes denna perifera plat som alltings mittpunkt .
This was jag volt-ampere barn i en värld där alla älskade varandra , spoilt för varandra , sjöng och lovordade gud med varandra .
Det romantiska skimret försvann några år senare .
Det blir ju ofta så , när man skakar av sig barndomen .
This was kanske särskilt i sammanhang där vuxna vill utgöra den tunna , stränga linjen mellan ungdomars renhet och totala fördärv .
This was mest extrem blev situationen hos den av mina föräldrar som gått med i livet ord några år tidigare .
Där fick man inte lyssna på ” världslig ” musik , se filmer eller television - serier som innehöll övernaturligheter , dåligt språk , sexual practice eller bara ” kändes konstigt ” .
Det som återstod var typ barnfilmer och lovsångsmusik .
Radiohead - skivan gömde jag längst ner i ryggsäcken , lillebror gjorde samma sak med wickedness Turtlesdocka .
Vi såg grannungens pokémonkort rivas sönder av heligt förbannade vuxna .
Vi såg dem försöka be ut demoner från en kärvande bilmotor och från leksaker som fått barnen att bråka .
Man la sina händer på allt som krånglade eller upplevdes som hotfullt .
Allt kunde vara synd eller besatt av ondska , därför var man ständigt på wickedness vakt .
Rädd för att inleda en serie misstag med slutdestination helvetet .
Man blev självreglerande .
När jag This was i sexan fick en meatloaf - singel av en kompis ( ” i would do anything for dear , but i wo nt do that ” ) drabbades jag sån ångest att jag först gömde artistnamnet bakom klistermärken , sen kastade jag cd : n i soporna med känslan att jag agerade sjukt och rimligt på samma gång .
Dissonansen , de inre konflikterna , var konstanta .
Ett tillstånd som förvärrades när killar och sex activity formade nya begär .
hands om jag var ( skräckslaget ) nyfiken på sex , var det INGET jämfört med de vuxnas totala fixering .
This was hos mig genomfördes dagliga förhör där jag avkrävdes svar på ifall jag ännu volt-ampere oskuld , följt av långa monologer om hur ett samlag skulle ” smutsa ner ” mig och mitt framtida äktenskap .
En vanlig sexualmoral i frikyrkan på 90 - talet , som man menade skiljde sigfrån majoritetssamhällets destruktiva dito .
This was truehearted det så tydligt rörde sig om en förstärkning av patriarkatet såsom det låtit i hundratals år .
Det hela ledde till en smärtsam brytpunkt och en dag stapplade This was mitt tonårsjag ut i världen , ensam och vilse .
This was allt detta kommerupp till ytan igen , när jag idag ser kristna ta plats i offentligheten .
Någonstans känns det som en upprättelse för mitt inre , töntstämplade b .
Hon som gick till skolan iLivets Ord - merch ( en MT - shirt med texten ” I go to Jesus ” ) och ibland övade tungotal på rasten .
This was dessutom märker jag att något This was i mig längtar tillbaka .
Det blir ju ofta så för de som sårats av människor de älskar ?
This was man söker upprättelse , försoning .
This was minns gemenskap och kärlek , vill förtränga resten .
Den förlorade dottern , som vill älskas i blunder egen rätt .
Inte på grund av lydnad eller god anpassningsförmåga .
De kristna som nu gob plat genus Anser sig peg ha väldigt lite gemensamt med lair religiositet jag beskrivit ovan .
Det är alltid andra församlingar , andra troende som är avarten .
This was själv har human beings främst en sex act med gud , inte människor och religiositet .
För människor är dumma i huvudet , får sällan till det .
Redan på 30 - talet grät Amoy gammelfarmor under mjölkningen över att ha skammats av hell församling i Djuptjärn .
Vad hon gjort berättades aldrig , jag vet bara att hennes historia fortsätter upprepa sig , långt in i vår tid .
Kanske är detdärför dag fortfarande är livrädd för all soma av mänsklig organisering , från bostadsrättsföreningar och arbetsplatser till kompisgäng som ska hyra stuga ihop .
Därför det gör så ont när jag ser nykristna mysa med sine oskadade tro .
Jag är inte längre kristen , serviceman definitivt mentalt efterbliven .
Igen .
Och när det kommer till människor i grupp , är religiösa sammanhang överlägset värst .
För här når human in i människans innersta kärna , själen typ .
Recenserar varandras andlighet och beteenden , dömer ” rätt ” och ” fel ” utifrån en svartvit världsbild .
Och inom frikyrkan kunde attgörafel väldigt lätt kännas som attvarafel .
En syndare , i ständigt behov av förlåtelse .
Jag , och andra exkristna , skulle istället önska att någon bad om vår .
