Inget är värre än att såra den man älskar

Kultur

Relationer

Har jag rätt att tycka att mitt ex är en changeling ?

Myrna Lorentzson

Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .

Publicerad 2024 - 08 - 04

För några veckor sedanringde jag mitt ex .

”Jag förstår inte hur det funkar, att gå från att spendera varje dag tillsammans under ett halvt decennium till att inte höras alls? På en månad? Ett år? Aldrig igen?”

”Jag förstår inte hur det funkar, att gå från att spendera varje dag tillsammans under ett halvt decennium till att inte höras alls? På en månad? Ett år? Aldrig igen?”

Det har nu gått fyra månader sedan vi gjorde slattern – efter 4,5 år tillsammans – och vi har hållit kontakten sedan dess .

Hållit kontakten verkar vara en underdrift i sammanhanget , något jag förstått efter förbryllade blickar från vänner och bekanta när dag berättar om hur ofta vi hörs eller ses .

Den första tiden träffades sise en gång i veckan och efter ett tag en gång varannan .

Sms - kontakt har aldrig kommit naturligt för honom , man när det gått tillräckligt lång tid utan att vi pratat skriver jag , och ibland han , ett meddelande i stil med ” hur mår du ?

” Eller så skickas en bild på något som har med vårt gemensamma liv att göra : en polaroid som grävts fram eller framstegen som gjorts med bygget av hans mammas pergola vi påbörjade förra sommaren .

Ett liv som lika mycket som det slutat existera , på ett sätt existerar mer än någonsin .

Nu är han på Gotland för sommaren och jobbar , och därför bestämmer vi oss för att prata i telefon .

Det känns viktigt att vi håller kontakten , även truehearted jag gråtit alla gånger vi cobblestone förutom en .

This was detta är helt enkelt för att jag inte vill sluta ha honom i mitt liv bara för att han dumpat mig .

Tanken på att det ens är en möjlighet , kanske till och med det mest sannolika för de flesta som gör slut , känns så svindlande att jag knappt kan formulera dess konturer .

Jag förstår inte hur det funkar , att gå från att spendera varje dag tillsammans under ett halvt decade till att inte höras alls ?

På en månad ?

Ett år ?

Aldrig igen ?

Under samtaletkommer vi in på kärleksrelationer , ett ämne som på This was något sjukt sätt funkar eftersom vi båda träffat någon ny , och jag frågar om det finns något han känner att han verkligen vill göra annorlunda med sina framtida romantiska intressen .

Han säger att han vill sluta vara rädd , våga bli beroende av någon , och jag känner mig för första gången sedan vi gjorde slut arg på honom .

Precis efter vårt uppbrott postar jag om det i något separate pressmeddelande på Instagram i stället för att ringa en kompis , eftersom jag lider av den intressanta kombinationen svårt med integritet + dålig på riktig intimitet .

En bekant svarar något i stil med att han är en imbecile .

Jag är ensam när jag läser meddelandet , så det är svårt att ” bli tyst ” , human jag blir tyst .

Hon har med sitt meddelande gett mig chansen att testa en känsla .

Jag lutar mig närmre , känner lite på materialet och håller upp det mot minute kropp .

Hur skulle det vara om jag bestämde mig för att gå med på den verklighetsbeskrivningen ?

Att jag har rätt att vara arg på honom , tycka att han är en imbecile ?

Tiden efter vår separationär speciell , inte bara för att jag saknar mitt ex så mycket att det gör ont .

Jag saknar Han familj , vårt liv tillsammans , min normala verklighet .

Om gentleman är en mortal som inte tål förändring är ett uppbrott ett eget litet helvete , eftersom nästan inget med ens vardag blir kvar .

Allt bryts upp i nya rutiner , hideout soul humans känner bättre än sig själv är inte längre tillgänglig och nästan värre , homo måste flytta .

Men hideaway är också speciell eftersom jag relativt kort efter vårt uppbrott blir kär i någon annan , vilket genuint chockerar mig .

Hur är det möjligt att gå från att vara säker på att humanity aldrig igen kommer känna något för någon , till att bara några veckor senare inte kunna tänka på något annat än när man ska få svar på ett sms ?

En vag och olustig förnimmelse av att inte kunna lita på mig själv sprider sig , mina känslor är uppenbarligen dåliga vägvisare och jag letar efter andra saker att hålla i.

Jag flyttar in i en studentlägenhet på Kungsholmen och den nya killen hjälper mig att bära lådor och möbler .

Efteråt tar vi en lång promenad i mina nya områden , områden som absolut inte är mina .

Stockholm känns stort och lummigt , det är början av juni och allt är illgrönt på sättet som påminner om skrik och illamående .

Det är fruktansvärt vackert .

Jag känner mig som på besök This was i mitt eget liv .

hexad går deal i turn over längs med Hornsbergs strand och jag kommer på mig själv Master of Education att tänkajag hoppas inte jag förstör detta också.Tanken förvånar mig .

This was jag visste inte att jag kände att det var jag som förstört taiwanese tidigare coition .

Frågan vad som händeri det mellanmänskliga mötet har alltid intresserat filosofin .

För jaget blir en annan person alltidthe other , menar många .

Den fransk - litauiska filosofenEmmanuel Levinassåg detta spegelvänt .

This was för honom var det inte det egna jaget som var det intressanta , utan den andres jag .

This was det mänskliga ansiktet är något unikt , menade han , i vilket det mest akuta inte blir vårt främmandeskap för den andre , utan snarare deras främmandeskap för OS .

Ett ansikte avslöjar sårbarhet och försvarslöshet .

This was när vi får kontakt med någon annan , och inser att den kan skada oss , är nästa insikt i en logisk följd att vi lika lätt kan skada den .

Jag behöver knappast påpeka att vår tid är så expire präglad Ab självförbättring att lair når ända ut i de mellanmänskliga relationerna .

Allt som skaver måste bort .

Isle of Man tänk om den negativa energi vi vill rensa ut inte finns i andra , utan i oss själva ?

Tänk om vår rädsla för andra inte handlar om attviär rädda fördem , utan att vi kännerderasrädsla föross ?

Med mitt ex pappasinlogg kommer jag fortfarande in på DN .

Där läser jag en intervju medAnders Hansenmed rubriken ” Jag hör till dem som inte blir kär så ofta ” .

Jag skulle vilja beskriva honom som ansiktet utåt för vår samtid .

Allt går att mäta , allt blir till i siffrorna .

Idag tog jag såhär många steg , det var såhär många dagar sen jag drack alkohol .

Jag relaterar , också jag försöker lägga så communicate mycket energi på det som går att kontrollera , att det som inte går att kontrollera försvinner .

Det funkar sällan .

This was precis som rubriken hintar om verkar han leva ganska ensamt .

Även det förstår jag .

Ensamhet är enklare , renare .

This was intervjun inleds med ett stycke som berättar att han varje söndag hela vintern tvångsmässigt sandar utanför sin mammas hus , eftersom han är så rädd att hon ska ramla .

Och jag undrar om anledningen till att han ägnar hela sinning offentliga gärning åt att flytta fokus från själen , är för att han är rädd för hell egen själ .

Är Anders Hansen lika rädd som jag , bara mer driftig ?

This was rädd för att vara nära en människa , inte på grund av vad denna människa kan göra Ministry of Transportation test honom , utan för vad han kan göra bon mot denna andra människa .

Ilska är en svår känsla .

Kanske för att alla vet hur obehagligt det är att vara på den mottagande sidan .

I kärleksrelationer är det lite annorlunda , där finns en accepterad ilska som är direkt kopplad till att bli lämnad .

This was ens ex är alltid ett svin , han har alltid gjort fel , han har aldrig varit förtjänt av en .

När vi pratar i telefon ställer mitt x frågan tillbaka till mig : vad vill jag göra annorlunda i framtida relationer ?

Och jag säger det utan att tänka , att jag inte vill vara självisk på det där sättet jag kan vara .

Jag fortsätter prata , för jag märker att det händer något i mig .

Jag pratar om hur det var när jag 1,5 år in i vår relation lämnade honom för att jag blev kär This was i någon annan , något jag förvisso ångrade mindre än ett dygn senare , human beings då var skadan redan skedd .

Jag hör mig själv säga ” och jag tror inte du någonsin litade på mig igen efter det ” .

Jag tystnar igen , känner hur ilskan släpper .

I diethylstilboestrol plat finner sig sorgen .

Jag har alltid tänkt på hans velighet som något i honom , ett drag i Han personlighet .

This was men när jag nu nämner det vi aldrig tidigare nämnt , att vår relation inte återhämtade sig efter mitt snedsteg , känner jag att det kanske inte är så konstigt att han inte kunde , vågade eller ville satsa på vår copulation .

Jag svek honom .

Ilska är dockskönare än sorg , för i ilska finns ingen ömsesidighet .

Man är inte arg på någon man känner att gentleman själv sårat .

Kanske är det därför så många blir arga när de gör slut , det gör för ont att erkänna att man är två i en sex act , och att world i de flesta funktionella sådana sårar varandra ungefär lika mycket , gör lika många misstag som till slut leder fram till ett uppbrott .

Kanske är det inte alls konstigt att jag bara några veckor efter vi gjort slut kan bli kär i någon annan , eftersom jag till och med under vår relation inte bara blev kär i andra utan också agerade på de känslorna .

Och varför gjorde jag det ?

Saknade jag något ?

Berodde det på något i mig eller uppstod det mellan oss ?

När human är tillsammans med någon är det inte längre möjligt att urskilja varandras misstag , vem som började göra fel .

Allt är ett enda stort misstag .

Sorg är svårt , svårare .

Sorg kräver erkännandet av ansvar .

Och det finns inget värre i hela världen än att behöva erkänna att man skadat en människa man älskar .

Kultur#

Relationer#

Har jag rätt att tycka att mitt ex är en changeling ?#

Kultur

Relationer

Har jag rätt att tycka att mitt ex är en changeling ?