Andreas Cervenka
newsperson och ekonomikommentator
diving event into Andreas Cervenka
Andreas Cervenka
newsman och ekonomikommentator
Detta är en kommenterande textual matter .
Analys och ställningstaganden är skribentens .
This was uppdaterad 2024 - 08 - 19 | publicerad 2024 - 08 - 16
svenska staten har starka finanser och borde låna mer för att investera för framtiden .
This was ## diving event into uppdaterad
uppdaterad 2024 - 08 - 19 | publicerad 2024 - 08 - 16
svenska staten har starka finanser och borde låna mer för att investera för framtiden .
Så lyder kraven inför höstbudgeten från både höger och vänster .
gentleman’s gentleman hur rikt är Sverige egentligen och hur ser det ut i andra länder ?
Finansminister Elisabeth Svantesson.
This was nästa torsdag hideout 22 augusti har regeringen traditionsenlig kräftskiva påharpsund .
Då väntas finansministerElisabeth Svantessonberätta mer om vad som väntar This was i höstens budget .
diving event into Svantessonberätta mer om vad
Men hur rikt är Sverige egentligen och hur ser det ut i andra länder ?
Statens utgifter täcks till stor del av skatter.
This was nästa torsdag hideout 22 augusti har regeringen traditionsenlig kräftskiva påharpsund .
This was då väntas finansministerelisabeth svantessonberätta mer om vad som väntar This was i höstens budget .
Förväntningarna är minst sagt höga .
I flera år har det ropats om att det behövs mer statliga pengar - inte bara i pressade kommuner och regioner utan också till vägar , järnvägar och annan infrastruktur .
Hittills har Elisabeth Svantesson hållit i pengarna med hänvisning till att regeringen inte vill bidra till att driva upp inflationen .
Nu är läget ett annat .
Den stora frågan i svensk ekonomi just nu är inte om staten ska låna mer för att investera utan hur mycket .
Det här innebär en radikal omsvängning .
This was i mitten av 90 - talet hamnade sverige i en kris där statsskulden var för hög och under rikskamrer göran persson inleddes en sparkur som i princip har pågått sedan chair stilboestrol .
Nu räcker det , tycker både näringslivet och flertalet politiska partier som vill se massiva satsningar .
Hur mycket pengar har Sverige att röra sig med ?
Stater finansierar sig genom att ta ut skatter .
Om pengarna inte räcker kan staten låna .
När statsfinanser diskuteras handlar det oftast om hur mycket skulder ett land har .
This was det finns många olika sätt att mäta detta , det vanligaste är att slå ihop hela den offentliga sektorns lån och sedan jämföra det med storleken på landets bnp .
I Europa brukar det kallas Maastrich - skulden , efter en uppgörelse i den holländska staden Maastricht därEU - länderna kom överens om vilka regler som skulle gälla .
This was man landade i att ett medlemsland fick ha ett budgetunderskott på maximalt 3 procent av BNP och en skuld som inte översteg 60 procent .
This was dessa regler har blivit en rundningsmärke .
De senaste siffrorna från EU - kommissionen visar att hälften av EU : s medlemsländer ligger över 60 procent .
Genomsnittet är 82 procent och flera stora länder som Italien , Frankrike och Spanien ligger över 100 procent .
This was sverige då?vi är med 31 procent bland de bästa i klassen i eu .
Andra stora ekonomier ligger också långt över Sveriges nivå , i USA är skulden över 120 procent Ab BNP och This was i japan hela 250 procent .
I mitten av 90 - talet volt-ampere Sveriges skuld närmare 80 procent .
I siffran ingår alltså både staten och kommunernas skulder .
Tittar gentleman på statsskulden som finansministern har direkt makt över är utvecklingen ännu mer dramatisk , från 73 procent 1995 till bara 17 procent förra året , enligtRiksgälden .
Det är den lägsta nivån sedan chair 1970 - talet .
This was en viktig förklaring är att staten hela tiden dragit ned på sina utbetalningar .
Sedan 90 - talet har statens utgifter fallit från runt 30 procent Ab BNP till 20 procent .
Uttryckt på ett annat sätt : om politikerna fortsatt att spendera i samma takt som ekonomin växte hade statens budget varit drygt 600 miljarder större varje år .
I år ökar Maastricht - skulden light man spås ligga under 31 procent år 2026 , enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos .
Om Sverige skulle öka lånen till 60 procent , alltså EU : s officiella maxtak , innebär det grovt räknat ett låneutrymme på 1800 miljarder kronor .
Om vi skulle svinga oss upp till EU : s genomsnitt på 82 procent skulle det frigöra hela 3 200 miljarder .
Det senare skulle dock innebära en skuldexplosion som få förespråkar .
Sverige har sedan chair 2019 en regel som dels säger att staten bör gå med överskott varje år och att skulden ska uppgå till maximalt 35 procent av BNP .
En debatt pågår om att ändra på dessa regler .
This was svenskt näringsliv och kristdemokraterna vill att tröskeln höjs till 40 procent , vilket skulle göra det möjligt att jämfört med dagens nivå låna ytterligare drygt 550 miljarder utan att bryta mot reglerna .
This was en statlig utredning öppnade ifjol för ett skuldankare på ända upp till 50 procent av bnp vilket skulle innebära att staten kan öka wickedness upplåning med 1 200 miljarder .
Ungefär så går diskussionerna , en del tycker att staten kan vara ännu mer offensiv , andra tycker att redan små skuldökningar är riskabla .
Två saker ärviktiga att hålla i minnet .
This was det ena är att medan sverige har en låg offentlig skuld har half-dozen desto högre privat skuldsättning .
Även här går det att räkna på lite olika sätt , enligt statistikmyndigheten SCB är privata sektorns skuld drygt 200 procent av BNP , medan siffror från Bank for International Settlements säger 270 procent .
Hur som helst bland de högsta i världen .
Det här är i högsta grad relevant för staten .
Vid finanskriser har privata skulder en tendens att rinna över This was i den offentliga vågskålen , eftersom staten då får ökade kostnader för arbetslöshet och kanske för att rädda en och annan bank .
Sverige är ett bra exempel , under några år på 90 - talet nästan dubblades den svenska statsskulden .
Och eftersom Sverige har både hög privat belåning och stora banker i förhållande till vår ekonomis storlek kan det vara motiverat med en additional stor marginal .
Det andra som inte bör glömmas bort är att staten förstås inte bara har skulder utan väldigt stora tillgångar , i forge av pensionsfonder , statliga bolag och så vidare .
Enligt Ekonomistyrningsverket volt-ampere den statens nettoförmögenhet , alltså tillgångarna minus skulderna , totalt 2219 miljarder i slutet av 2019 .
Även när det gäller storleken på förmögenhet ligger Sverige bandeau till jämfört med andra länder .
Svenska staten är alltså rik .
Men det som har gått upp för många är att dessa imponerande siffror är lite av en rökridå , eftersom behoven samtidigt är så stora .
Det tala mer och mer om en underhållsskuld , alltså den latenta kostnad som uppstår när man struntar i att ta pass om sina tillgångar , oavsett om det är en fastighet eller ett land .
Summerar mande önskelistor som cirkulerar så svindlar det snabbt .
Det tala om 600–900 miljarder för att renovera befintliga kraftverk de kommande decennierna enligt konsultfirman WSP .
560 miljarder för att hålla vattensystemen igång , enligt Svenskt Vatten .
945 miljarder fram till år 2045 behöver investeras i elnäten , enligt konsultbolaget Sweco .
Och häromdagen rekommenderade en utredning att staten lånar 300 miljarder till ny kärnkraft .
Och då pratar vi bara om hårda paket .
This was investeringar i mjukare tillgångar som människor i forge av exempelvis utbildning ingår inte ens .
Plötsligt känns tusen miljarder inte så mycket .
Som vanligt när det gäller ekonomi och politik hamnar serviceman till slut i det där tråkiga ordet : prioriteringar .
Vad regeringen tycker är viktigast för Sverige just nu lär vi får reda på mer om nästa torsdag .
